måndag 2 december 2013

Kapitel 3

Kapitel 3 - vari fyra blir sex, för att sedan bli 7


 Dagarna och nätterna går. Sommarnätterna blir allt ljusare. Många av dessa nätter spenderar Beo utomhus under stjärnorna. Det är en djupt rotad drift hos honom att få plocka fram vilddjuret inom sig och bara springa fritt och yla mot månen. Han skänker en tacksamhetens tanke till Saga, som sedan första dagen de träffades hade accepterat honom för den han är till kropp, hjärta och själ.

 Något senare vaknade Saga en tidig morgon av att hon kände sig kräkfärdig. Hon visste att det inte hade varit något fel på hennes matlagning kvällen före, så då återstod bara alternativ 2 (Nej, vinterkräksjukan existerar inte i en Legacy - författarens anm.)....

 Samma morgon så satt Beo var alldeles varm och lycklig inombords. Han hade precis insett att Zita var dräktig. Snart, snart skulle de få små valpar springandes kring benen!

-Älskling! Kan du komma hit är du snäll? Det var Saga som ropade innifrån sovrummet. Han skyndade dit eftersom hans känsliga öron hade plockat upp att något verkligen inte var rätt. Det var något annorlunda med rösten den här gången.
Saga stod vid kanten av sängen med ett förundrat uttryck i sitt ansikte.
-Vad är det? Har det hänt något?
-Det kan man kanske säga. Vi skall ha barn! Jag fick reda på det imorse!
Med ett varmt varggrin omslöt Beo henne och bara stod där en lång stund. Barn! Kunde det bli bättre?

Någon vecka senare så var det dags för Zita att födad. Hon födde fram två underbara små pojkvalpar som Saga genast döpte till Mammut och Parole.

Allteftersom dagarna gick så växte det lilla livet innuti Saga allt mer och mer och hon kände hur hon blev tyngre och tyngre. Men hon var redo. Barnkammaren var redo. Hon var redo. Fast trots detta hände det allt som oftast att hon slumrade till i gungstolen som stod i barnkammaren.

-Gaaaaaah! Skriken ekade i det lilla huset och hundarna hade sprungit och gömt sig under soffan. Saga satt i deras säng med ansiktet sammanskrynkat av smärta.
-Jag är så inte redo för det här! Var är min bedövning?
Beo såg riktigt orolig ut och det gjorde ont i hans hjärta av att se någon han älskade så mycket ha så ont.
-Bara håll ut  baby, På larmcentralen sa de att de var på väg så fort de bara kunde. Försök knipa igen om du kan...
Att bebisen hade så fruktansvärt bråttom till vägen hade överraskat dem båda så till dem milda grad att de glömt att ringa till sjukhuset och ambulans förrän i absolut sista sekunden.
-Knipa igen? Är du slug eller? Bebisen är på väg NU!

Kapitel 2

Ett kapitel där folk kommer närmare. Närmare både på det mer intellektuella planet såväl som det fysiska....


Beo var en skicklig och intensiv läsare. Genom att vara en mästare på att skumläsa så plöjde han genom hela första delen av tidskriften innan det blivit riktigt mörkt.

När det började skymma så passade han på att tända upp i den nya eldstaden. Snart så glödde och brann det mysigt en härlig brasa. Och det var inte det enda som glödde. Det verkade som om något hade tännts mellan Zita och Zero, som blivit riktigt kärvänliga mot varandra.

Ingen vet vad som försiggick i hundkojjan, eller vet vi? ;-) 

Zita tycktes trivas med att ligga och slappa ute i naturen. Helt nöjd med att bara vara och att titta på stjärnorna...
Inomhus började Saga att göra sig redo för natten. Innan hon kröp ner under det varma täcket så sände hon en tacksamhetens tanke till sin gammel-gammel-farmor Eulalia som hade tagit beslutet att flytta ut hit till Moonlight Falls. Det var mycket länge sedan nu, men det var så det hela började och det var så Saga för bara 3 månader sedan fick möjligheten att möta mannen i sitt liv - Beo.

Till en början så visste hon inte om hon drömde eller var vaken. Det hela var taget som en av hennes mest heta erotiska drömmar. Varsamma händer, valkiga av hårt arbete, som rörde vid de allra känsligaste delarna av hennes hud. Mjuka läppar som fann hennes allra hemligaste njutningspunkter. Ett dovt vällustigt morrande när hon försökte undkomma den utsökta tortyren, samtidigt som hennes kropp krävde mer. Sedan så öppnade hon ögonen och såg rakt in i ett par gyllene, vilda ögon, som var samtidigt så farliga men också ömsinta. De tillhörde HENNES man, hennes själsfrände och hon visste att detta inte var en dröm utan en erotisk verklighet.


Och så lade sig lugnet över den lilla familjen återigen....






Kapitel 1


Det allra första kapitlet - där våra hjältar presenterar sig, såväl fyrbenta som tvåbenta!




-Åååh älskling! Vårt alldeles egna hem! Äntligen. Saga omfamnar ömt sin make Beo.
-Bara det bästa för min sötnos såklart. Men är du säker på att det inte gör något att det finns visst renoveringsbehov? Beo avslutar kyssen och tar ett steg bakåt och ser oroligt på Saga.
-Aldrig! Det ger stället bara mer karaktär och oss möjligheten att sätta VÅR prägel på stället. Och vi får dessutom ett litet startkapital för att starta upp vår familj.
-En riktig stor och hårig familj...
Som om hon höll med så ger den annars tystlåtna Zita skall.

-Kom Zita, lockade Saga sin tik och fyrbenta vän. Låt oss se vad är det vi har gett oss in på och vad Zero har ställt till med...

Zero, hjälten själv verkade inte särskilt brydd alls. Han kom godmodigt och beslutsamt och la sin pälsborste i Saga's knä.
-Ha, ha! Men är inte du för söt! Men du har rätt. Det var ganska skumpigt och dammigt i flyttbilen. Kom! Låt mig ge dig en skön massage!

-Älskling !? ropade Beo ut mot vardagsrummet. Om du inte har något emot det så smiter jag in i arbetsrummet och ger alkemibänken en ordentlig översyn. Ser till att den är kalibrerad för framtrida bruk efter flytten.
-Visst, gör du så. Lås inte in dig för länge bara. Och hojta till om du skulle hitta guld...
-Will do!
Allt eftersom dagen gick så fokuserade Saga och Beo på att packa upp och att kalibrera. Hundarna Zita och Zero blev plötsligt bortglömda. Frustrerad och understimulerad började Zita att gnaga på köksstolarna för att få utlopp för sin överskottsenergi.


När det inte fungerade så gjorde Zita något mer konstruktivt av sin extra - energi: Hon såg till att plocka in dagens tidning åt matte. Kanske skulle matte då äntligen ge henne lite extra uppmärksamhet?

Beo lyckades slita sig  bort från alkemibänken lagom i tid för att hinna bort till bokaffären. Där passade han på att köpa senaste numret av Alchemy Digest och dessutom boken  Trädgårdsodlingen 101, Tanken var att han vid sina försök till att försörja sig på sin passion skulle kunna hålla ner tillverkningskostnaderna genom att odla många ingredienser själv.